Riskbedömning: mall och vad den ska innehålla

En riskbedömning visar vilka risker som finns i arbetet och om de är allvarliga. Här ser du vad en riskbedömning ska innehålla enligt AFS 2023:1, varför den alltid ska vara skriftlig och hur den kopplas till en handlingsplan. Säkerverket strukturerar dina iakttagelser till en riskbedömning, men bedömningen av hur allvarlig en risk är gör alltid du.

En tom mall löser inte det svåra: att veta vad som ska stå. Säkerverket skriver en riskbedömning åt dig utifrån din verksamhet, och håller den levande istället för att bli en fil i en mapp.

Skapa med AI

Vad är en riskbedömning?

En riskbedömning är resultatet av att du undersöker arbetsförhållandena och bedömer riskerna för ohälsa och olycksfall. Den ska visa vilka riskerna är och om de är allvarliga.

Riskbedömningen omfattar både fysisk och organisatorisk och social arbetsmiljö. Den ska göras löpande i den vanliga verksamheten och särskilt vid förändringar, till exempel ny utrustning, nya lokaler, ändrad bemanning eller nya arbetssätt. Vid en förändring ska riskbedömningen göras innan ändringen genomförs.

Vad kräver lagen?

Kravet framgår av AFS 2023:1 (§ 11). En riskbedömning ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett hur många anställda ni är. Det är en av få delar i arbetsmiljöarbetet där skriftkravet gäller även för de minsta arbetsgivarna.

  • Riskbedömningen ska vara skriftlig i alla verksamheter, även med färre än 10 anställda.
  • Risker som inte åtgärdas omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan.
  • Genomförda åtgärder ska kontrolleras.

Skyddsombud och arbetstagare ska ges möjlighet att medverka i riskbedömningen.

Varför räcker inte en tom mall?

En tom mall kan inte se era risker. Det är ni som känner verksamheten som måste identifiera riskerna och avgöra om de är allvarliga. En generisk mall riskerar dessutom att missa de risker som är specifika för just er bransch.

Säkerverket hjälper dig att strukturera dina egna iakttagelser till en komplett riskbedömning och föreslår vanliga risker för din bransch som utgångspunkt. Men själva bedömningen, om en risk är allvarlig och vilken åtgärd som krävs, är en arbetsgivarbedömning som du gör och godkänner. Risker som inte åtgärdas direkt förs automatiskt över till handlingsplanen, så att ingenting tappas bort.

Så är en riskbedömning uppbyggd

  1. 1

    Vad som undersökts

    Vilket arbete, område eller förändring som bedömningen gäller.

  2. 2

    Identifierade risker

    Beskrivning av varje risk, fysisk såväl som organisatorisk och social.

  3. 3

    Allvarlig eller inte

    Bedömning av om risken är allvarlig, ofta utifrån sannolikhet och konsekvens.

  4. 4

    Åtgärder

    Vilka åtgärder som behövs och vad som kan göras omedelbart.

  5. 5

    Koppling till handlingsplan

    Risker som inte åtgärdas direkt förs in i den skriftliga handlingsplanen.

  6. 6

    Medverkan

    Vilka som deltagit, till exempel skyddsombud och berörda medarbetare.

  7. 7

    Datum och ansvarig

    När bedömningen gjordes och vem som ansvarar för den.

Vanliga frågor

Måste riskbedömningen vara skriftlig?
Ja. En riskbedömning ska alltid dokumenteras skriftligt enligt AFS 2023:1 (§ 11), oavsett hur många anställda ni är. Skriftkravet gäller alltså även verksamheter med färre än 10 anställda. Detta skiljer riskbedömningen från till exempel arbetsmiljöpolicyn, som bara måste vara skriftlig vid minst 10 anställda.
Vilka risker ska ingå i bedömningen?
Alla risker för ohälsa och olycksfall i arbetet ska ingå, både fysiska risker som maskiner, tunga lyft och buller och organisatoriska och sociala risker som hög arbetsbelastning, stress och kränkande särbehandling. Bedömningen ska visa vilka riskerna är och om de är allvarliga.
Hur ofta ska riskbedömning göras?
Riskbedömning ska göras löpande i den ordinarie verksamheten och alltid särskilt vid förändringar, till exempel ny utrustning, nya lokaler, ändrad bemanning eller nya arbetssätt. Vid en förändring ska bedömningen göras innan ändringen genomförs. Hur ofta den löpande undersökningen sker ska framgå av era rutiner.
Vad händer om jag inte har en riskbedömning?
Att sakna riskbedömning är en brist i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vid en inspektion kan Arbetsmiljöverket ställa krav på åtgärd, och brister kan leda till föreläggande som kan förenas med vite. Framför allt ökar risken för att olyckor och ohälsa inträffar eftersom riskerna aldrig blivit kända och åtgärdade.

Läs vidare

Få din riskbedömning skriven

Beskriv din verksamhet så skriver Säkerverket utkasten åt dig. Du granskar och godkänner, och systemet håller arbetsmiljöarbetet levande hela året.

Från 249 kr/mån. Skapa ert första utkast gratis.