Hur ofta ska skyddsrond genomföras?

Det finns ingen fast lagstadgad frekvens, men skyddsrond bör göras regelbundet, ofta en till två gånger per år, och hur ofta ska framgå av era rutiner. Vissa verksamheter med högre risk behöver göra det oftare. Dessutom ska arbetsmiljön undersökas vid förändringar.

Vem ska delta i skyddsronden?

Vanligtvis deltar ansvarig chef och skyddsombud, om sådant finns, tillsammans med medarbetare som känner arbetsmomenten. Arbetstagarnas medverkan är ett krav i arbetsmiljölagstiftningen och höjer kvaliteten eftersom de känner riskerna i det dagliga arbetet.

Måste skyddsronden dokumenteras?

Ja, resultatet ska dokumenteras. Det som framkommer ska riskbedömas och risker som inte åtgärdas direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan med åtgärd, ansvarig och datum. Dokumentationen behövs också för att kunna visa upp arbetet vid en inspektion.

Vad är skillnaden mellan skyddsrond och riskbedömning?

Skyddsronden är en metod för att undersöka arbetsmiljön och hitta risker. Riskbedömningen är nästa steg, där du värderar de risker du hittat och avgör om de är allvarliga. En skyddsrond leder alltså ofta fram till en eller flera riskbedömningar.

Kan vi göra digital skyddsrond?

Ja. Det går utmärkt att använda digitala checklistor och dokumentera fynden digitalt. Det viktiga är att ronden faktiskt genomförs, att medarbetare medverkar och att resultatet dokumenteras och följs upp. Ett digitalt verktyg gör det dessutom lättare att hålla åtgärderna levande.

Så genomför du en skyddsrond

En skyddsrond är den vanligaste metoden för att undersöka arbetsmiljön. Här går vi igenom hur du genomför en skyddsrond före, under och efter, vem som ska delta och hur du dokumenterar resultatet och kopplar det till handlingsplanen.

Vad är en skyddsrond?

En skyddsrond är ett strukturerat sätt att tillsammans gå igenom arbetsplatsen för att hitta risker i arbetsmiljön. Det är en av de vanligaste metoderna för den undersökning som AFS 2023:1 kräver.

Ordet skyddsrond används inte uttryckligen i föreskriften, som i stället talar om att undersöka arbetsförhållandena. Men skyddsronden är ett etablerat och praktiskt sätt att göra just det.

En skyddsrond kan omfatta både den fysiska arbetsmiljön, som lokaler, maskiner och ergonomi, och den organisatoriska och sociala, som arbetsbelastning och bemötande.

Före skyddsronden

God förberedelse gör ronden effektiv:

Bestäm vad som ska granskas och avgränsa området, till exempel en avdelning eller en lokal.
Boka in deltagare, däribland chef och skyddsombud om sådant finns.
Ta fram en checklista som är anpassad till verksamheten och branschen.
Gå igenom tidigare skyddsronder, tillbud och åtgärder som inte är avslutade.

En branschanpassad checklista gör att ni tittar på rätt saker. Riskerna i en restaurang skiljer sig från dem på ett kontor eller en byggarbetsplats.

Under och efter skyddsronden

Under ronden går ni tillsammans igenom arbetsplatsen och noterar brister och risker direkt. Prata med medarbetarna på plats, de ser ofta sådant som inte syns på en checklista.

Efter ronden gör ni så här:

Sammanställ och dokumentera det ni hittat.
Riskbedöm fynden och avgör vad som är allvarligt.
Åtgärda det som går direkt och för in resten i handlingsplanen med åtgärd, ansvarig och datum.
Följ upp att åtgärderna genomförs och fungerar inför nästa rond.

Dokumentationen är viktig, både för att arbetet ska bli gjort och för att kunna visas upp vid en inspektion.

Skyddsrond för olika branscher

Vad som ska kontrolleras varierar stort mellan branscher. På bygg står fall från höjd, maskiner och tunga lyft i fokus, i vården patientförflyttning, hot och smitta, och på kontor ergonomi och psykosocial arbetsmiljö.

Därför vinner du på en checklista som är anpassad till just din bransch i stället för en generisk lista. Då minskar risken att viktiga riskområden missas.

Med Säkerverket blir skyddsronden en del av ett levande system. Fynden blir riskbedömningar och poster i handlingsplanen, och systemet påminner när det är dags för nästa rond, i stället för att checklistan blir en pappersbunt i en pärm.

Vanliga frågor

Hur ofta ska skyddsrond genomföras?: Det finns ingen fast lagstadgad frekvens, men skyddsrond bör göras regelbundet, ofta en till två gånger per år, och hur ofta ska framgå av era rutiner. Vissa verksamheter med högre risk behöver göra det oftare. Dessutom ska arbetsmiljön undersökas vid förändringar.
Vem ska delta i skyddsronden?: Vanligtvis deltar ansvarig chef och skyddsombud, om sådant finns, tillsammans med medarbetare som känner arbetsmomenten. Arbetstagarnas medverkan är ett krav i arbetsmiljölagstiftningen och höjer kvaliteten eftersom de känner riskerna i det dagliga arbetet.
Måste skyddsronden dokumenteras?: Ja, resultatet ska dokumenteras. Det som framkommer ska riskbedömas och risker som inte åtgärdas direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan med åtgärd, ansvarig och datum. Dokumentationen behövs också för att kunna visa upp arbetet vid en inspektion.
Vad är skillnaden mellan skyddsrond och riskbedömning?: Skyddsronden är en metod för att undersöka arbetsmiljön och hitta risker. Riskbedömningen är nästa steg, där du värderar de risker du hittat och avgör om de är allvarliga. En skyddsrond leder alltså ofta fram till en eller flera riskbedömningar.
Kan vi göra digital skyddsrond?: Ja. Det går utmärkt att använda digitala checklistor och dokumentera fynden digitalt. Det viktiga är att ronden faktiskt genomförs, att medarbetare medverkar och att resultatet dokumenteras och följs upp. Ett digitalt verktyg gör det dessutom lättare att hålla åtgärderna levande.

Läs vidare

Slipp det tomma dokumentet

Beskriv din verksamhet så skriver Säkerverket utkasten åt dig. Du granskar och godkänner, och systemet håller arbetsmiljöarbetet levande hela året.

Beskriv din verksamhet Se en ifylld demo

Från 249 kr/mån. Skapa ert första utkast gratis.