Måste riskbedömningen vara skriftlig?

Ja. Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett hur många anställda du har. Det gäller även de minsta företagen. Risker som inte åtgärdas omedelbart ska dessutom föras in i en skriftlig handlingsplan.

Hur ofta ska riskbedömning genomföras?

Riskbedömning ska göras löpande i den ordinarie verksamheten och dessutom alltid inför förändringar i arbetet. Riskbedömning vid förändringar ska göras innan ändringen genomförs. Det är alltså inte en engångsuppgift utan ett återkommande arbete.

Vem ska delta i riskbedömningen?

Arbetsgivaren ansvarar för riskbedömningen, men medarbetare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka. De som utför arbetet känner ofta riskerna bäst, så deras medverkan höjer kvaliteten och är dessutom ett krav i arbetsmiljölagstiftningen.

Vad händer om vi missar en risk?

Att en risk missas är allvarligt om det leder till ohälsa eller olycka, och det kan innebära att du inte uppfyllt kraven i AFS 2023:1. Därför ska riskbedömningen göras regelbundet, vid förändringar och tillsammans med medarbetarna, så att fler risker fångas upp och dokumenteras.

Räcker det att göra riskbedömning en gång?

Nej. Riskbedömning är ett återkommande arbete som ska göras löpande och vid varje förändring i verksamheten. En riskbedömning som gjordes en gång och sedan lämnades blir snabbt inaktuell och uppfyller inte kraven.

Riskbedömning steg för steg

En riskbedömning är kärnan i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Här går vi igenom riskbedömningens fyra steg, vanliga misstag och när den ska göras. Du får en konkret metod för att identifiera risker, bedöma allvar, planera åtgärder och dokumentera enligt AFS 2023:1.

Varför krävs riskbedömning?

Riskbedömning är arbetsgivarens sätt att i förväg ta reda på vad i arbetet som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Den krävs enligt AFS 2023:1 och ska visa vilka riskerna är och om de är allvarliga.

Till skillnad från policy, rutiner och uppgiftsfördelning ska riskbedömningen alltid vara skriftlig, oavsett hur många anställda du har. Det gäller även den minsta verksamheten.

En riskbedömning är inte en åsikt om verksamheten i allmänhet utan en bedömning som en människa med kännedom om arbetet måste göra och stå för. Ett system kan strukturera och föreslå, men arbetsgivaren gör själva bedömningen.

Riskbedömningens fyra steg

En riskbedömning kan delas in i fyra steg:

Identifiera risker: gå igenom arbetsmoment, lokaler, utrustning och organisation. Ta med både fysiska och organisatoriska och sociala risker.
Bedöm sannolikhet och konsekvens: avgör hur troligt det är att något händer och hur allvarligt det skulle bli. Avgör särskilt om risken är allvarlig.
Välj och planera åtgärder: bestäm vad som ska göras. Åtgärda direkt om möjligt, annars för in det i handlingsplanen.
Dokumentera och följ upp: skriv ner bedömningen och kontrollera att åtgärderna genomförs och fungerar.

Involvera medarbetare och skyddsombud i alla steg. De känner ofta riskerna bäst.

Vanliga misstag vid riskbedömning

Några återkommande fel är värda att undvika:

Att glömma de psykosociala riskerna och bara titta på det fysiska.
Att göra riskbedömningen en gång och sedan låta den bli inaktuell.
Att skriva risker utan konkreta åtgärder, ansvarig och datum.
Att göra den utan medarbetarna och därmed missa risker som bara de känner till.
Att inte koppla ej åtgärdade risker till en handlingsplan.

En bra riskbedömning är konkret, levande och kopplad till faktiska åtgärder som följs upp.

När ska riskbedömning göras?

Riskbedömning ska göras löpande i den ordinarie verksamheten och dessutom särskilt vid förändringar, till exempel ändrad bemanning, nya lokaler, ny utrustning, nya arbetsmetoder eller omorganisation.

Vid förändringar ska riskbedömningen göras innan ändringen genomförs, så att risker kan hanteras i tid. En riskbedömning är aldrig helt klar utan ska upprepas.

Säkerverket håller dina riskbedömningar levande. En risk som inte åtgärdas direkt blir automatiskt en post i handlingsplanen, och systemet påminner när det är dags att se över bedömningen igen, något en nedladdad mall inte gör.

Vanliga frågor

Måste riskbedömningen vara skriftlig?: Ja. Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett hur många anställda du har. Det gäller även de minsta företagen. Risker som inte åtgärdas omedelbart ska dessutom föras in i en skriftlig handlingsplan.
Hur ofta ska riskbedömning genomföras?: Riskbedömning ska göras löpande i den ordinarie verksamheten och dessutom alltid inför förändringar i arbetet. Riskbedömning vid förändringar ska göras innan ändringen genomförs. Det är alltså inte en engångsuppgift utan ett återkommande arbete.
Vem ska delta i riskbedömningen?: Arbetsgivaren ansvarar för riskbedömningen, men medarbetare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka. De som utför arbetet känner ofta riskerna bäst, så deras medverkan höjer kvaliteten och är dessutom ett krav i arbetsmiljölagstiftningen.
Vad händer om vi missar en risk?: Att en risk missas är allvarligt om det leder till ohälsa eller olycka, och det kan innebära att du inte uppfyllt kraven i AFS 2023:1. Därför ska riskbedömningen göras regelbundet, vid förändringar och tillsammans med medarbetarna, så att fler risker fångas upp och dokumenteras.
Räcker det att göra riskbedömning en gång?: Nej. Riskbedömning är ett återkommande arbete som ska göras löpande och vid varje förändring i verksamheten. En riskbedömning som gjordes en gång och sedan lämnades blir snabbt inaktuell och uppfyller inte kraven.

Läs vidare

Slipp det tomma dokumentet

Beskriv din verksamhet så skriver Säkerverket utkasten åt dig. Du granskar och godkänner, och systemet håller arbetsmiljöarbetet levande hela året.

Beskriv din verksamhet Se en ifylld demo

Från 249 kr/mån. Skapa ert första utkast gratis.