AFS 2023:2: organisatorisk och social arbetsmiljö
AFS 2023:2 är Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, ofta förkortat OSA. Föreskriften ersatte AFS 2015:4 och ställer krav på arbetsbelastning, arbetstider och hantering av kränkande särbehandling. Här går vi igenom vad den innebär.
Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö?
Organisatorisk och social arbetsmiljö handlar om hur arbetet organiseras, styrs och kommuniceras, och om samspelet mellan människor på arbetsplatsen. Det rör sådant som arbetsbelastning, ledarskap, krav och resurser, återhämtning och bemötande.
AFS 2023:2 reglerar detta område och ersatte den tidigare AFS 2015:4. OSA är en del av arbetsmiljön på samma sätt som den fysiska, och ska hanteras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro, vilket gör OSA till ett centralt område för de flesta arbetsgivare.
De tre huvudområdena i AFS 2023:2
Föreskriften fokuserar på tre konkreta områden:
- Arbetsbelastning: kraven i arbetet ska stå i rimlig balans till resurserna. Du ska motverka ohälsosam arbetsbelastning och se till att det finns möjlighet till återhämtning.
- Arbetstider: arbetstidens förläggning får inte leda till ohälsa. Särskild uppmärksamhet krävs vid skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass och ständig tillgänglighet.
- Kränkande särbehandling: du ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och ha rutiner för hur sådant ska hanteras om det uppstår.
Dessa områden ska undersökas och riskbedömas precis som andra arbetsmiljörisker.
Krav på chefer och arbetsledare
Chefer och arbetsledare har en nyckelroll i OSA-arbetet. Föreskriften kräver att de som leder och fördelar arbetet har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
Det räcker alltså inte att besluta om rutiner på pappret. De som möter medarbetarna i vardagen behöver veta hur de upptäcker tidiga signaler och vad de ska göra.
Kunskapskraven bör kopplas till uppgiftsfördelningen, så att den som har ansvaret också har rätt kompetens och befogenheter.
Dokumentation och koppling till SAM
OSA hanteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1. Det betyder att samma logik gäller: undersök, riskbedöm, åtgärda och följ upp.
En OSA-riskbedömning ska dokumenteras skriftligt, precis som andra riskbedömningar. Åtgärder som inte görs direkt förs in i handlingsplanen med ansvarig och datum.
Mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön bör finnas, och vid minst tio anställda finns krav på skriftlighet för bland annat policy och rutiner. Med Säkerverket vävs OSA in i samma årshjul och påminnelser som resten av SAM.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan AFS 2023:2 och AFS 2015:4?
- AFS 2023:2 ersatte AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö som en del av Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur. Reglerna om arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling är i sak desamma, men har fått ny placering och numrering i regelverket.
- Gäller OSA-kraven för små företag?
- Ja. Kraven på organisatorisk och social arbetsmiljö gäller alla arbetsgivare oavsett storlek. Små företag måste alltså också arbeta med arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling, även om skriftlighetskraven för vissa dokument bara gäller vid minst tio anställda.
- Hur hänger AFS 2023:2 ihop med AFS 2023:1?
- AFS 2023:1 reglerar det systematiska arbetsmiljöarbetet i stort, medan AFS 2023:2 fördjupar kraven för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. OSA-arbetet bedrivs inom samma metodik som SAM: du undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp även de organisatoriska och sociala riskerna.
Läs vidare
Slipp det tomma dokumentet
Beskriv din verksamhet så skriver Säkerverket utkasten åt dig. Du granskar och godkänner, och systemet håller arbetsmiljöarbetet levande hela året.
Från 249 kr/mån. Skapa ert första utkast gratis.
